I produktion och användning kan kiselgel användas för att torka N2, luft, väte, naturgas [1] och så vidare. Beroende på syra och alkali kan torkmedel delas in i: surt torkmedel, alkaliskt torkmedel och neutralt torkmedel [2]. Kiselgel verkar vara en neutral torkmedel som verkar torka NH3, HCl, SO2, etc. Ur principiell synvinkel består dock kiselgel av tredimensionell intermolekylär uttorkning av ortokiselsyramolekyler, huvuddelen är SiO2 och ytan är rik på hydroxylgrupper (se figur 1). Anledningen till att kiselgel kan absorbera vatten är att kiselhydroxylgruppen på ytan av kiselgelen kan bilda intermolekylära vätebindningar med vattenmolekyler, så att den kan adsorbera vatten och därmed spela en torkande roll. Den färgförändrande kiselgelen innehåller koboltjoner, och efter att adsorptionsvattnet når mättnad blir koboltjonerna i den färgförändrande kiselgelen hydratiserade koboltjoner, så att den blå kiselgelen blir rosa. Efter att den rosa kiselgelen har upphettats vid 200 ℃ under en tid bryts vätebindningen mellan kiselgelen och vattenmolekylerna, och den missfärgade kiselgelen blir blå igen, så att strukturdiagrammet för kiselsyran och kiselgelen kan återanvändas som visas i figur 1. Eftersom kiselgelens yta är rik på hydroxylgrupper kan kiselgelens yta också bilda intermolekylära vätebindningar med NH3 och HCl, etc., och det kanske inte finns något sätt att fungera som torkmedel för NH3 och HCl, och det finns ingen relevant rapport i den befintliga litteraturen. Så vad var resultaten? Denna försöksperson har gjort följande experimentella forskning.
Publiceringstid: 14 november 2023
